Att mata småfågel

Blåmes Foto E Bernas Blåmes Foto E Bernas

Under den kalla årstiden behöver fåglarna fet och näringsrik föda. Allt för att hålla uppe kroppstemperaturen under kalla dagar och nätter.


Nätterna är långa och fåglarna måste få i sig så mycket mat som möjligt under dagtid för att klara värmen under den mörka delen av dygnet.
Och glöm inte någon form av vätska, som bl.a. kan serveras genom föda som innehåller mycket fukt.


Det enda en småfågel sysslar med under en vinterdag är att söka föda.  Småfågelmatningarna ger också fina tillfällen att studera fåglarna på närmare håll och kanske lära sig de olika arterna.
Deras utseenden och beteenden skiljer sig åt och även könsskillnader mellan en och samma art finns.

De flesta besökare vid matningen brukar vara finkar, mesar och sparvar. Men till bordet kommer också skator, trastar och hackspettar. Har man lite flyt kan även övervintrande flyttfåglar som bofink, bergfink, svarthätta m.m. dyka upp.

 

Frö, nötter och talg

Födan bör vara så fettrik som möjligt, t.ex solrosfrö och hampfrö. Har man gulsparvar i närheten kan man också blanda i havrekross.

Blandfröpåsar innehåller ibland mycket havre som ratas av de flesta. Havrekross är bättre. Köp hellre rena påsar av solros, havrekross- och hampa och blanda själv.
Havregryn är ett bra alternativ.

Kan man även bjuda på vätska är det en fördel. Antingen med att lägga ut frukt som innehåller vätska, t.ex äpplen, bär, gurka o.s.v., eller vatten om man lyckas få det att inte frysa.
 

Andra bra alternativ är jordnötter, talgbollar och uppsågade kokosnötter.  Dessa gillas av de flesta mesar, nötväckor och siskor.
Tänk på att plocka bort de tomma nätkassarna så inte fåglarna trasslar in sig.

Späck, talg, ister kan man ta till om minusgraderna kryper neråt. Gillas av blåmesar, talgoxar, större hackspettar, nötskrikor m.fl., likaså ost eller smör/kokosfett som kan smetas på stenar eller stammar.

Frukt (äpple, päron) och russin gillas av trastar, sidensvansar m fl.


Placera fågelbordet eller fröautomaten i närheten av ett träd eller en buske. Då har fåglarna nära till skydd när t ex sparvhöken eller katten dyker upp. Använd gärna automater eller bord där fåglarna inte kan sitta bland maten och förorena. Allt för att undvika att smittsamma sjukdomar sprids. Rengör fågelborden och baden med jämna mellanrum.


Matar man i tätbebott område bör man kanske undvika att lägga ut matrester. Visserligen ratar fåglarna det de inte gillar men alltför mycket onödig mat samlar till sig andra varelser under fågelbordet. Lägg hellre detta på annan plats än i närheten av fågelmatningen.​
Till en matning kommer förstås också andra, större fåglar och djur. Kråk- och måsfåglar brukar kunna länsa matningen på nolltid.  Är det kärvt om mat kan de också börja jaga småfågel. Lämpligt kan vara att lägga ut mat (bröd m.m.) till dessa på annan plats än vid fågelbordet.



 

Grönsiskor  Foto eivor bernas  (c) Grönsiskor Foto eivor bernas (c)


Du kan mata småfågel vilken tid på året som helst. Det är egentligen bara under snörika och kalla dagar som fåglar behöver hjälp med att hitta föda.
Du behöver inte heller fortsätta mata hela vintern om du inte har möjlighet. Finns ingen mat att tillgå flyger fåglarna till andra bord.



Bord och fröautomater

I handeln finns många olika designer av fågelbord och fröautomater att välja bland. De flesta funktionsdugliga, andra kanske mest till för betraktaren.
 

Talgbollar kan t ex placeras i en spiral eller i en hållare.


Nötter kan hällas i en nöthållare och blandfrö i ett rör.

Vill man undvika att kråkor och skator lägger beslag på hela ransonen på några minuter kan man göra en bur av grovmaskigt nät runt foderautomaten.